Alla våra barn stortrivdes från första början, de hade hela nedre våningen i vår stuga nästan helt för sig själva & vi vuxna de två över dem. Bastun gick i princip dygnet runt & vi hade verkligen superkul. Barnen gick på skidskola & de älskade det, alla fyra!!! Vi åt god mat, snackade goja, åkte pulka vid stugan, spelade kort barnen åkte skoter själva & vi njöt av en härlig vintersemester! Inget kunde varit bättre om inte.....
Veronica skulle ramla illa i backen (observera att jag föll i en RÖD backe, näst svåraste faktiskt =O) & skada sig.....Jo, jag for som en stackars vilsen Bambi på extremt hal is gjorde jag & fy F-N vad det gjorde ONT i knät!!! Min käraste vän L fick fullt upp med att hjälpa mig få av ena pjäxan, hon fick hjälp av en supersnäll familj där mannen fick av mig (med stor försiktighet, tror jag) den andra pjäxan på mitt onda knä. Själv låg jag & ojade mig & blundade mest hela tiden. Jag blev vänd uppåt i backen (låg med huvudet nedåt) & mannen i den hjälpsamma familjen åkte ner för att hämta en sjukvårdare. Jaaa, nu ska jag ÄNTLIGEN få åka skoooooter!!! Kul, kul?!?!?!? Nä, det var det INTE! L (min kära vän) fick agera sjuksyster & hjälpa till att få mitt ben stött. Sedan fick jag hjälp att resa mig upp & fick sedan sitta på bönpallen på skotern, INTE skönt! Han körde dock väldigt försiktigt men va f-n, man kunde ju inte sitta ordentligt...skulle behövt lim, kardborrband eller vad 17 som helst för att sitta still, nej då. Jag gled lite & fick hålla i mig som aldrig förr. Ner kom jag i alla fall & under de 20 minuter jag var hos doktorn i backstugan konstaterade han att mitt ledband i knät var av & att det skulle bli After Ski (inte fy skam i o för sig) för mig resten av veckan, kuuul....NOT!!!Två bandage, lånade kryckor till bilen, en remiss till läkarmottagningen i Sälen , recept kryckor & morfin (nä, men något liknande) & sedan åkte min man & jag neråt Sälen...Där tänkte jag vara smart & sitta kvar i bilen emedan P gick in & hämtade kryckor & medicin. Men han kom strax tillbax med en rullstol, ännu en doktor ville kolla upp mig.
2,5 timmar senare (med massor av skratt eftersom Sälens vårdcentral är Sveriges roligaste, varför? Jo, därför att de enda som kom in där med ett par minuters mellanrum var sådana som jag, benskador. Det kom även i omgångar massor med ungdomar med händer & armar i konstiga vridningar, förmodligen snowboardåkare & nej då jag har INTE förutfattade meningar, det var så) fick jag komma in & RÖNTGA! (ja, de hade röntgen på denna vårdcentral) mitt ben= inga frakturer på skelettet, skönt. Det roliga är att här fick jag svar direkt & tom en CD skiva med bilderna på hehehe, den ska jag värna om hehehe. Efter det var det snabb flytt till grannrummet....GIPSRUMMET...det var gips överallt hahaha, det var som att komma in i ett rum där de slängt ut lite mjöl här o där. Innan "min" läkare kom han en sköterska in & slaffsade snabbt ihop ett gips till en hand, det tog nog inte mer än 1,5 minuter, kan de ha gjort det där förut???
min nya läkare bände & vred mitt knä & kunde inte konstatera att ledbandet var av, kanske frö att det börjat bli ordentligt svullet & gjorde otroligt ont. Nåväl, ytterligare en remiss till ortoped i hemkommunen, som sagt cd-skivan, kryckorna & sedan kunde jag äntligen få återgå till vår kära stuga.
Så där har ni mig Sälen vecka, ett par åk, ett fall med bakslaget om en skidfri vecka men med tillåtelse att dricka lite sprit. Horisontalläge i soffan med TV & bok & inget sällskap...de andra åkte sina skidor & hade roligt & det missunnar jag dem inte, de hade så kul allihopa & barnen var SÅÅÅ duktiga, de två äldsta (7 år båda) åkte i röd backe innan vår helg var slut & de två mindre lärde sig så mycket mer än man kunnat ana, så nästa år far vi igen & då ska JAG gå i skidskola!!! Ska önska mig det & presentkort på simsalabim i födelsedagspresent!
Stenmark
Kramar om.
SvaraRadera